Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i sÄ kallat snoezelrum. Snoezelen Àr ett alternativt behandlingssÀtt dÀr man arbetar med sinnesstimulering av nÄgra specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ Àr att vÀcka nyfikenhet och fÄ besökaren att kÀnna sjÀlvstÀndighet och fÄ ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla anvÀnder snoezelen som behandlingssÀtt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med mÄlgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

Syftet med studien var att utifrÄn personalens beskrivning presentera hur utemiljön stimulerar personer med demenssjukdom och hur den anvÀnds i vardagen. Studien Àr bÄde erfarenhetsbaserad genom intervjuer med personal och forskningsbaserad genom litteratur. Bakgrundskapitlet beskriver bland annat om utemiljöns utformning och vilken betydelse utemiljön har för personer med demenssjukdom. I metoden beskrivs om vilket tillvÀgagÄngssÀtt som har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. I analysdelen beskrivs personalens erfarenheter och synpunkter av utemiljön och betydelsen av sinnesstimulering hos personer med demenssjukdom.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Fler personer överlever idag en svÄr hjÀrnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har stÀllts inför en utmaning avseende dessa personer. DÄ det gÀller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom omrÄdet. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjÀrnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstÄnd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning om hur trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trÀdgÄrd kan utformas och anvÀndas som terapi för personer som Àr, eller Àr pÄ vÀg att bli, lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Det framkommer att positiva effekter sÄsom ökat vÀlbefinnande, en kÀnsla av trygghet och meningsfullhet kan erhÄllas genom rehabilitering i en trÀdgÄrd. För att trÀdgÄrden ska fungera som rehabilitering behövs en genomtÀnkt utformning dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om mÄlgruppen.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning om hur trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trÀdgÄrd kan utformas och anvÀndas som terapi för personer som Àr, eller Àr pÄ vÀg att bli, lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trÀdgÄrd kan pÄverka mÀnniskors hÀlsa. Det framkommer att positiva effekter sÄsom ökat vÀlbefinnande, en kÀnsla av trygghet och meningsfullhet kan erhÄllas genom rehabilitering i en trÀdgÄrd. För att trÀdgÄrden ska fungera som rehabilitering behövs en genomtÀnkt utformning dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om mÄlgruppen.

Ångest och oro Ă€r vanligt förekommande hos personer som vĂ„rdas palliativt och det kan ge upphov till sĂ€mre livskvalitet. Det Ă€r viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra Ă„ngestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att anvĂ€nda icke farmakologiska interventioner för att lindra Ă„ngest och oro patienter som vĂ„rdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan pĂ„ Ă„ngest och oro hos patienter som vĂ„rdas palliativt.

Alzheimers sjukdom leder till att kommunikationen inte fungerar som den tidigare gjort och i stor utstrÀckning drabbas ocksÄ nÀrstÄende. Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla den kunskap som finns om hur kommunikationen kan stödjas mellan en person med Alzheimers sjukdom och dennes nÀrstÄende. Inklusions-kriterierna var: vetenskaplig omvÄrdnadsforskning med fokus pÄ kommunikationen mellan personer med Alzheimers sjukdom och deras nÀrstÄende skrivna pÄ engelska eller svenska, utgivna mellan 1995-2010. Alla artiklar till analysen har kvalitets- granskats och artiklar av lÄg kvalitet exkluderades. Sökning av artiklar planerades och utfördes rigoröst i PubMed och CINAHL.

The purpose of this paper is to find the true meaning to the Swedish word "sinnestrÀdgÄrd" as a fenonomen. This paper concentrates on the Swedish use of the word, because the term has different definitions in other countries. Our choice was a phenomenological method after reading literature on, and in relevance with, the subject without finding an answer to the question. According to our six informants - a politician, a project manager, two landscape architects and scientists, and two occupational therapists, the concept has not yet been defined. The results show that a "sinnestrÀdgÄrd" is complex and means several things, but the main purpose of the concept and place is to stimulate all senses. We have discussed how to distinguish the concepts "sinnestrÀdgÄrd", design garden and health garden, from each other as they all stimulate the senses.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska fÄ ett gott vÀlbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor pÄ demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansÄg att vÄrden alltid ska utgÄ frÄn den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön Àr lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes vÀlbefinnande och sjÀlvstÀndighet. Olika faktorer som pÄverkar vÀlbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsÀttning.

Sammanfattning VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt utifrÄn yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt frÄn Àr: Vilka olika aspekter anser pedagogerna pÄverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna pÄverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i vÀxelverkan mellan teori och praktik? VÄr utgÄngspunkt Àr tvÄ skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I vÄr studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik dÀr de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vÄr studie visar att rÀtt utrustning sÄ som klÀder Àr en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik pÄ ett fullgott sÀtt.

Det hÀr examensarbetet har fokuserat pÄ betydelsen av gröna miljöer för stressade mÀnniskor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna Àr positiva för mÀnniskors hÀlsa och kan fungera stressreducerande. Det finns Àven indikationer pÄ att gröna miljöer sÀnker vÄr stressnivÄ mer Àn bebyggda miljöer. Studierna visar ocksÄ att utformningen och innehÄllet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön Àr.  NÀr man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tÀnka pÄ sÄvÀl besökarens stressnivÄ, ytans form, storlek som innehÄll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.